Kontraster

Det känns kluvet att inleda detta inlägg med en semesterbild som utstrålar lugn, harmoni och värme och inte samtidigt inte tänka på paradisön Haiti som numera snarare är ett helvete än ett turistparadis. Det är dock samtidigt lustigt, och det vid alla katastrofer, att livet runtom i världen, även på liknande platser som Haiti fortsätter som om ingenting hänt. I Egypten, där vi spenderade en vecka med att bara njuta av solen, stranden och fiskarna i vattnet verkade de flesta hellre vilja diskutera de påstridiga gatuförsäljarna än det som hade hänt, trots att alla rum var utrustade med kabeltv och nyhetskanaler som BBC och CNN. Och visst är det så ibland att man under semestern vill lämna sitt allvarliga liv bakom sig, stänga ut resten av världen och bara för en stund försvinna i en tvåsamhet, eller i familjen, skylla på maktlösheten i att agera från en främmande plats och blunda. Samtidigt blir man tvungen att öppna ögonen, och det med besked när man väl landar hemma igen.

De senaste dagarna har även vi försökt att återanpassa oss till livet här och jag har plöjt genom en veckas SVD och läst ikapp om det som hänt både i Sverige och utomlands. Fortfarande väntar ungefär 120 nyhetsbrev från Europa på att jag skall hinna med dem också. Men nu åter till de två veckorna som inlett 2010.


Katastrofen i Haiti kommer utan tvekan att prägla nyhetsrapporteringarna för en bra tid framöver och många med mig känner säkert en genuin sorg över de människoöden som drabbats så hårt. Enkla lösningar finns dock tyvärr inte för att mildra den totala förödelsen. Och ännu mer orättvis känns faktumet att Haitis befolkning mer eller mindre alltid befunnit sig i ogynnsamma situationer; från att ha blivit använda som slavar av de kollonialiserande fransmännen till att ha fått leva under förtryckande regimer kantade av korruption, militärrevolter, extrem fattigdom och exploatering. Min enda förhoppning är att denna katastrofs omfattning kommer att göra att världens hjälpinsatser kommer att vara så stora att de så småningom kommer att få landet på fötter igen, och kanske starkare än på länge. Det förtjänar Haitierna verkligen!


Hemma i Europa verkar nyhetsflödet ha präglats av att Spanien tagit över ordförandeskapet och riktat sig in på att bekämpa terrorismen, skapa nya jobb och förbättra relationerna med Kuba, onekligen ett kontroversiellt beslut för många andra medlemsländer. De nya EU-kommissionärerna har fått visa vad de går för i tuffa utfrågningar från Europaparlamentet och den nya höga representanten för utrikesfrågar Ashton har förvånat många genom att visa på tydlighet,kunnande och raka svar ( i allt förutom Irakfrågan).

Imorgon är det val i det största landet i Östeuropa, Ukraina, som för fem år sedan gav världen hopp om demokrati och reformer vid den Orangea Revolutionen. Nu verkar den dåvarande, för bl.a. valfusk avsatta Rysslandsvänlige presidenten, Jusjtjenko få en comeback och leder opinionsmätningarna. Presidenten Janukovitj opinionssiffror har dalat under en längre period och inte ens premiärministern Julia Tymosjenko: s stöd än inte längre vad det en gång varit. För många interna stridigheter de två ledarna emellan, personanklagelser och ömsesidiga beskyllningar har under en lång tid lamslagit den interna politiken, samtidigt som den ekonomiska och energikrisen har lett landet väldigt nära en ekonomisk kollaps. Och som vinnare framstår den enda tunga oppositionskandidaten Jusjtjenko vars tidigare synder nu verkar vara glömda. Att istället för någon ny satsa på en av de tre som alla på något sätt visat sig vara olämpliga att leda landet är i mina ögon dock ett farligt och riskfyllt beslut.