Idag har förvåningen från utlandet och besvikelsen från de orangea revolutionens anhängare dämpats något, trots att man i kulisserna fortfarande pratar om en osäker väg för den sköra demokratin i landet och en framtida EU anslutning. Yanukovich själv ville dock i alla fall till synes lugna både EU-ledare och Ukrainare när hans första resa som president ledde till Bryssel. Under gårdagens besök i Europas huvudstad där han blev mottagen med öppna armar av Kommissionsordförande Manuel Barroso var det dock tydligt att hans ambitioner mot ett framtida EU-medlemskap var ljumna. Huvudpoängen med ett närmare EU samarbete, som han hade utlovat i sitt första tal som president, låg på det ekonomiska stödet, frihandelsavtalet och viseringsfriheten som Ukraina hoppas få från EU. Och med tanke på Ukrainas storlek och strategiska roll i Europas gas och energiförsörjning är det inte konstigt att det finns många EU-ledare som välvilligt nickar på huvudet. Att sälja ut sina krav på demokrati, MR, antikorruption och sund ekonomi låter dock i mina öron inte som den bästa planen för varken EU:s eller Ukrainas medborgare.
Inlägg
Hej, Adina.
SvaraRaderaTyvärr är jag rädd att det snöda ekonomiska vinstintresset, liksom lusten att knyta nya kontakter mellan öst och väst, dock endast utifrån ett ekonomiskt handelsperspektiv, åter skapar en maktstruktur som så ofta bortser från folkens och medborgarnas livs- och arbetssituation, deras människovärde och demokratiska rättigheter. Det är så synd. Jag förstår besvikelsen mer än väl, eller kan ana den i alla fall, eftersom jag aldrig har levt under diktatur med så beskuren livssituation och hotad yttrande- och mötesfrihet. Det har du gjort, det vet jag. Du och många med dig. Från mitt perspektiv kan jag endast ana ett och annat. Så ödmjuk måste jag vara i mitt förhållningssätt. Däremot så anser jag som du väl vet att vi alla ska tillåtas leva så värdigt och fritt, utifrån de möjligheter som ges. Tyvärr så utnyttjas situationen både i oroshärdar, i totalitära statsskick, som i demokratier, där demokratin ibland blir en skendemokrati och utnyttjas cyniskt av kriminella element, maffiosos, oligarker,lokala krigsherrar, politiska och/eller religiösa fanatiker, krigsindustrin och skilda politiska makthavare och deras underhuggare....Ändå, så måste vi fortsätta att jobba för att försöka uppnå en så god samexistens och en så jämställd och människovärdig tillvaro för så många som möjligt. Det gäller på det privata, lokala, nationella, men även på det internationella mellanstatliga och interkulturella planet. Det är precis lika viktigt!!
Anders Moberg