tisdag 21 december 2010

Val

Ibland så önskar jag att det fanns en "app" så att man kunde överföra tankar till skrift och vidare till bloggen. De senaste veckorna har jag sällan haft tid att sitta ner och blogga trots att jag vid flera tillfällen kännt att jag skulle velat skriva. Om bland annat wikileaks, om människohandelsdirektivet som röstades genom i parlamentet, om människohandelsdomen i förra veckan och om den annalkande julen som firas lite olika i olika länder. Får kanske återkomma till det senare.


Det som mest upptagit mina tankar vid sidan av familjen har varit situationen för vänner och kollegor i Belarus. Landet gick till val i söndags och att det skulle vara allt förutom fritt och demokratiskt var det få som tvekade på. Trots allt hade man hoppats, speciellt efter regimens flirtande med EU de senaste åren, att man åtminstone inte skulle gripa till våld. Tyvärr var det precis det som hände och nu översvämmas internet och tidningar av bilder på våldsamheterna som slutade i att kanske upp till 700 demonstranter arresterades och flera slogs blodiga och medvetslösa. Däribland fanns också en av presidentkandidaterna, Vladimir Nekljajev som DN skrev om i helgen.

Att en så hänsynslös diktator fortfarande får härska mitt i Europa är en skam och det är mer än rätt att såväl EU och OSSE fördömt våldsamheterna och underkänt valet. Att Ryssland ställer sig på grannlandets sida är fegt och beklagligt. Därför är det om möjligt ännu viktigare att vi som lever i frihet och som vill se ett fritt och demokratiskt Belarus inte slutar uppmärksamma det som händer i landet. Genom mitt jobb har jag lärt känna några av de modigaste, solidariska och osjälviska demokratikämparna och för deras skull men också för landets hoppas jag att de trots allt kommer att leda landet en dag. Vill ni veta mer i detalj om valet och situationen, gå gärna in på Belarusbloggen. Själv ska jag gå och mysa med nyvakna lilla dottern men åtminstone i tankarna försöka vara nära vännerna i Belarus.

1 kommentar:

  1. Ja du, Adina.
    Jag vet ju att du har dina egna erfarenheter från din barndom av hur det är att leva och växa upp i en diktatur och i ditt fall kommunistdiktaturen under Ceaucescu. Demokrati är inte något som man ska ta för givet, även om många här i Sverige verkar göra det. Demokratin är mycket skörare än vad man tror och något som man måste värna om och kämpa för hela tiden. Det finns alltid motkrafter som vill förstöra den.

    Det är uppenbart att den 19 december blev en svart dag för demokratins förespråkare i Belarus då de ca 40 000 demonstranterna i Minsk attackerades med våld. Östgruppen, EU, OSSE, Libereco, Civic Belarus, liksom vår utrikesminister Carl Bildt bl.a. har kritiserat de våldsamma attackerna i samband med valet i landet.

    Tydligen har den svenske valobservatören Seppo Isotalo velat påskina motsatsen. Jag var inte på plats, så jag kan varken säga bu eller bä med säkerhet, men från där jag befinner mig verkar det som att demokratin i Belarus tragiskt nog har fått sig ett rejält bakslag då bl.a. presidentkandidaterna Ales Mihalevich och Dzmitry Us arresterades bland mellan 600 och 700 andra.

    Oavsett var vi bor bör vi vara medvetna om såväl våra mänskliga rättigheter som våra mänskliga skyldigheter och vad det innebär att vara både ansvarstagande medborgare i ett land som människa och medmänniska. Demokratin får vi aldrig någonsin ge upp!

    //Anders Moberg

    SvaraRadera