Också en form av människohandel

De senaste dagarna har DN uppmärksammat problemen som de nya reglerna för arbetskraftsinvandring skapat för människor som utnyttjas av hänsynslösa arbetsgivare. I helgen stod det om Tania som fick jobba för en slavlön i Sverige, trots att det på pappren till Migrationsverket figurerade lön och anställningsvillkor enligt kollektivavtalet.

Tyvärr så är hon eller bärplockarna från Thailand inte de enda som i hopp om att kunna arbeta i Sverige förlitat sig på en arbetsgivare som sedan utnyttjad dem. Jag känner personligen minst en person i den sitsen och detta kan i många fall vara en form av människohandel som inte ofta berörs i medierna. Människohandel, dvs att genom maktmissbruk, tvång eller hot utnyttja en människa för egen vinning kan också ske genom till exempel tvångsarbete och är inte alls mindre allvarligt än t.ex. människohandel för sexuella ändamål.


De nya reglerna för arbetskraftsinvanding var dock tänkta för att tvärtom underlätta för personer från tredje land, de som ofta blir offer för människohandlare och människosmugglare, att på legalt sätt lättare få möjlighet att arbeta i Sverige. Problemet med lagen är dock att arbetstillståndet är kopplad till personen vilket gjort det svårt att överblicka och kontrollera när t.ex. en liten kiosk plötsligt anställer ett tiotal personer under samma tid. Många har dessutom inte vågat vittnat om missförhållanden då arbetsgivaren ofta är deras enda länk och möjlighet att få stanna i Sverige.


Det är bra att problemet uppdagats och att migrationsministern nu lovar att se över regelverket för att hejda utvecklingen. Arbetskraftsinvandring är nödvändig och välkommen men det får inte ske på bekostnad av de nyanställdas rättigheter. Om dessa personer lämnar hemland, familjer och kommer hit och arbetar, betalar skatt och försöker verka i en helt främmande tillvaro så är väl det minsta vi kan göra att se till att de också får de löner och villkor de utlovats, annars är inte vill heller bättre än de människohandlare som försöker sko sig på deras fattigdom och desperation.