England, my love

De senaste dagarnas blogguppehall har inte berott pa nyhetstorka, utan pa att jag befunnit mig pa en tur runt den engelska sydvastkusten. Devon och Cornwall och alla underbara sma kuststader hade varit annu obekanta for mig, aven om jag hort mycket gott om de fantastiska vyerna, det skiftande vadret och de specifika lokala delikatesserna. Utan Internet och med enbart BBC som nyhetskalla har detta inneburit en kanske valbehovd semesterkansla men ocksa lite frustration over att inte kunna veta mer om det som hant i Europa eller i Sverige.


Nu, fem dagar in pa var mini-Englandtur hade vi en liten mellanlandning hos svarforaldrarna, vilket ocksa inneburit nagot av en atergang till civilisationen och verkligheten. En verklighet som for manga i Moldavien, landet jag besokte for nagon vecka sedan, kantats av valdsamma protester mot en valutgang som pa nytt gav det sittande kommunistregimen makten.

Som jag skrev i bloggen tidigare, var just denna aspekt ratt vantad utifran de opinionsundersokningar som funnits. Det som dock var ovantad var dels de valdsamma prostesterna som lamnade 237 skadade och en dod, dels att konflikten nu overgatt till en politisk niva dar den kommunistiska presidenten Voronin anklagar grannlandet Rumanien ha legat bakom demonstrationerna. Den rumanska ambassadoren har forklarats "persona non grate" och kastats ut fran landet och rumanerna kommer fran och med nu behova visum till det lilla grannlandet i norr.


Det politiska spelet ar dock mycket mer an sa skulle jag tro. De starkaste politiska krafterna i landet vill antingen se landet forbli troget allierat Ryssland, medan de mer vast- och Rumanien-vanliga krafterna vill se ett narmande mot EU. Moldavien, som precis har signerat det Ostliga partnerskapet befinner sig verkligen vid ett vagskal mellan ost och vast. Samtidigt som Kreml naturligtvis inte sager sig ha nagon som helst inflytande pa det lilla landets vagval, stodjer den i artiklar och retorik konspiratoriska ideer om Rumaniens eller Bryssels inblandning.

I mina ogon ar denna typ av anti-EU, anti-vast propaganda annu ett bevis pa att Ryssland under inga omstandigheter ar beredd att lata sina forna sattelitlander valja sin egen vag. Att agera utifran kulisserna utan att bekanna farg, stodja ickedemokratiska regimer och hota med vald och sanktioner ar valdigt allvarliga ingrepp mot ett lands frihet och suverenitat. Och detta kraver definitivt att namnas i pressen, bade i Moldavien och utanfor.