Hopp om EU och Belarus

Tiden går fort när man har roligt brukar man säga. Eller när man känner att man gör något viktigt skulle jag vilja tillägga. I veckan blev det en kombination av bägge delarna då en av våra samarbetspartner från Belarus (Vitryssland) besökte oss.

(Kacja med min kollega Joakim)

Kacja M, har trots sin unga ålder varit politisk aktiv i många år och jobbat för att få andra att förstå hur viktig demokrati och frihet är i ett land som styrs med järnhand av Europas sista diktator. Precis som många andra har hon dock också fått betala ett pris för sitt öppna politiska engagemang. Hon blev tvungen att hoppa av sina studier endast någon månad före examen för att inte skickas till den "tilldelade" posten som journalist i ett av Tjernobyls mest förorenade zoner.

Det kan låta absurt, men hon hade tur och kom lindrigt undan, trots att hon aldrig fick ta ut sin examen. Andra politisk aktiva har inte haft lika stor "tur", kanske för att de varit killar. De senaste åren har unga politisk aktiva män misshandlats av specialpolis, spärrats in på skrattretande grunder (svordomar!) och satts i fängelse. Regimens senaste metoder är dock att tvångsvärva de mest framstående unga politikerna till en en artonmånaders militärtjänst och därmed få bort dem från den politiska arenan.

Kacja kom hit för att berätta just om detta, om hur det är att vara politisk aktiv i en diktatur och hennes hälsning från deras ordförande som trots hälsoproblem nu tvingats till militärtjänst lyder: "Säg till dem i Sverige att de måste uppskatta den frihet de har av att leva i en demokrati". Och när jag tänker efter, gör vi någonsin det? Uppskattar vi att vi kan säga vad vi vill, resa vart vi vill, lyssna på vad vi vill, rösta på vem vi vill - vara de vi vill vara?

För det mesta tror jag att vi tar vår demokrati och vår frihet för givet. Och vi bryr oss allt mindre om att utnyttja våra demokratiska förmåner och till exempel engagera oss politiskt. Eller rösta...i till exempel Europaparlamentsvalet.

Om just detta höll EPPs vice generalsekreterare Vandenputte ett jättebra seminarium i helgen. Och budskapet var klart, valet är viktigt, valet angår oss alla, speciellt då vi kommer från ett litet land som Sverige. För i EU kan även ett litet parti som kristdemokraterna få stöd av så många andra europeiska partier och därmed driva genom en politik som inte bara når 10 miljoner invånare, utan nästan 500 miljoner.

Anledningarna till varför man ska vara engagerad i (EU)politiken är naturligt många fler, men det kanske förtjänar ett eget blogginlägg. Tills dess kan jag dock säga att både Kacjas och Vandenputtes ord fick mig att ha lite mer hopp, dels om ett fritt Belarus och dels om ett större stöd för ett av de största demokrati- och fredsprojekten någonsin - EU.