Med William Wilberforce insatser för 200 år sedan trodde många att slaveriet i Europa var avskaffat, för alltid. Tyvärr har dock många idag sett slaveriet återuppstå, denna gång mitt ibland oss i den nu "moderna", människorättsvärnande världen.
Över fyra miljoner människor, de flesta kvinnor och barn, uppskattas varje år offer för människohandel i världen. Även om människohandel, eller trafficking som många väljer att (missvisande) kalla det på svenska, kan avse många ändamål såsom tvångsarbete, organdonationer m.m. är det mest lukrativa syftet att exploatera kvinnor och barn i den globala sexindustrin.
När jag började studera problemet närmare under min universitetstid och däribland gjorde en rapport om människohandel från Moldavien blev jag bestört att se vilka hänsynslösa metoder människohandlarna tog till för att få kvinnorna att tro på dem, senare frukta dem och slutligen lyda dem. Närmare åtta år har gått sedan dess men när jag imorse läste en artikel i DN om människohandel från Rumänien, som numera dessutom är ett EU land, var det som att läsa om samma berättelser och händelseförlopp som för åtta år sedan.
Det som dessutom är skrämmande är att många av EU:s nya medlemsländer överväger att legalisera prostitution och väljer att fortsätta blunda för sambandet mellan en öppen prostitutionsmarknad och ökad människohandel. I Sverige har vår rätt unika inställning till sexköp, som skuldbelägger köparen och inte säljaren bland annat bidragit till att Sverige inte anses vara en tillräckligt lukrativ marknad för människohandlare då det är svårt att tjäna riktigt mycket pengar här. I våra grannländer och inte minst i de EU länder där prostitutionen är tillåten är bilden rätt annorlunda.
Vi har ett ansvar att outtröttligt påpeka detta samband både inom EU och utanför, för prostitution skulle aldrig finnas utan kunder, människohandlare skulle aldrig finnas om det inte fanns stora pengar att tjäna och tjejer skulle inte hållas som sexslavar 2009 utan människohandlare. Dessutom skulle nog inte heller Wlliam Wilberforce vända sig i sin grav om vi inte hade haft den rådande situationen.
fredag 27 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggarkiv
-
▼
2009
(74)
-
▼
februari
(13)
- Människohandel - historien upprepar sig
- Communication, communication, communication
- Akut vård eller långsiktigt förebyggande?
- Back to business
- EU och FS
- Viel zu früh...
- Sista anhalt - Ukraina
- Ich bin ein Brysseliner
- Budapest och Alla hjärtans dag
- Snart på resande fot
- Sevärd film och lugn helg
- Hjärtefrågor och artiklar om dem
- Hopp om EU och Belarus
-
▼
februari
(13)
Tack Adina!
SvaraRaderaAlltid intressant att läsa din blogg.
Gyllar både dina tankar och din skrivstil.
Antonella
Tack själv för kommentaren Antonella. Känns tryggt att veta att vi är fler som tycker frågan är viktigt. //Adina
SvaraRaderaHej.
SvaraRaderaJa, sexhandeln är ett opium. Handeln är ett uttryck för en cynisk och brutal människosyn. Som man försöker jag tänka så här. Självklart dras jag sexuellt till vackra kvinnor. Det är inget konstigt eller onaturligt i det. I synnerhet gäller det kvinnor som är i barnafödande ålder. Jag har varit singel länge, men har inte alltid varit det. Hur som helst, så har jag vissa mentala spärrar, tack och lov. Ett nej måste t.ex. få vara ett nej. Bara för att jag är man har jag inte rätt att t.ex. våldta någon eller att utnyttja dem som lockats, lurats och tvingats in i prostitution. Den typen av sexualitet kan jag över huvud taget inte förstå, eller inse njutningen av. Sedan jag för övrigt själv satte mig in i problematiken ordentligt har jag bara blivit ännu mer övertygad. Var finns kärleken och omtanken i det där? Svaret är enkelt: den finns inte alls. Allting bygger på kallhamrad business, och de barn, unga tjejer och kvinnor som dras in i prostitution får lida alla möjliga helvetes kval. En människas kropp och själ är inte till för att utnyttjas och hanteras så brutalt. De får inte gå ut, utnyttjas 24 timmar om dygnet, tvingas göra abort efter abort, måste ställa upp på allt, blir slagna, brutalt misshandlade,förnedrade, hotade till livet och ibland avrättade om de opponerar sig eller försöker rymma. Det finns tyvärr många sådana skräckexempel. I vårt sydvästra grannland Danmark har man tyvärr en väldigt tragisk och cynisk syn på det här fenomenet. Man räknar med ca 6000 prostituerade och 700 bordeller bara i lilla Danmark. Attityden bland många danskar är en axelryckning. So what, verkar de tycka. Nyligen kunde man i läsa i en av deras dagstidningar att man som pris på en tävling kunde vinna en natt med en prostituerad. Snacka om cynism!!:-( Socialarbetarna vid Reden - Stop kvindehandel gör ett jättejobb och har kämpat hårt för att hjälpa prostituerade i kvarteren längs Istedgade. Socialarbetarna har varit igång sedan 2005 och försöker även bearbeta de danska myndigheterna och den danska allmänheten, vilket inte är det lättaste. Den norska allmänheten verkar vara mer sansad och nu ska man ju i Norge införa en sexköpslag av samma typ som den vi har här i Sverige sedan 1999. Den norska polisen har vid Stoppegruppen även 30 aktiva poliser som arbetar med att bekämpa prostiturionen och sexslaveriet. Tyvärr lockas ännu många unga tjejer av stiliga loverboys i 25-40-årsåldern som först lurar in dem i heta relationer och sedan säljer dem vidare till hallickar och bordeller på alla möjliga håll. Kärlek, ömhet och sex är underbart - om det är ömsesidigt och sker på RÄTT PREMISSER!!!! Sexhandeln har ingenting med kärlek att göra. Det är bara brutal och inhuman business. Ingenting annat!!
Anders Moberg.