måndag 25 maj 2009

En till fråga som glömts bort i EU-debatten

När jag bloggade från Bukarest häromdagen uppmärksammade jag att man talar alldeles för lite om främlingsfientlighet och högerextremismens framväxt i det nuvarande EU valet. En annan fråga som jag tycker har uppmärksammats för lite är kvinnors situation såväl i Europa som i EU. Därför besökte jag idag Sundsvall för att tillsammans med vår underbara riksdagsledamot Liza-Maria Norlin tala om ämnet och lyfta de frågorna inför EU valet.


Förutom att tala för en gymnasieklass, hann vi med att diskutera EU med elever och dela ut material samt att besöka den lokala kvinnojouren och visa vårt stöd för deras viktiga insats. Studiebesöket var såväl givande som intressant och vi blev uppmuntrade att berätta om hur stort problemet med våldutsatta kvinnor egentligen är. Vi diskuterade också hur man i många EU länder fortfarande såg våld i hemmet som ett privat problem som varken politiker eller EU bör lägga sig i, trots att våld, våldtäkter och psykisk misshandel förekommer. Vi fick också veta att det sexuella grova våldet var det som ökade mest, och kanske främst bland unga kvinnor. Att alkohol alltid skulle vara inblandat vid övergreppen verkade inte vara fallet, mer än i enstaka fall, utan att det systematiska misshandeln ofta hade mer djuprotade orsaker.

Att detta ämne precis som många andra som rör just kvinnor inte uppmärksammas i EU valet eller rent allmänt är ett stort problem såväl i Sverige som i Europa, även om vi i förhållande till andra länder kan känna oss någorlunda lyckligt lottade. I många länder saknas skyddsnät för våldutsatta kvinnor som ofta får höra att det var deras fel som retat upp männen, eller att ingen hjälp kan erbjudas. Kvinnoförbundet har i många år uppmärksammat kvinnors utsatthet och problem i många lysande rapporter där vi också kommit med konkreta politiska åtgärdsförslag.


I EU och dess angränsande länder är problemen mycket större och i slutändan handlar det alltid om bristande jämställdhet och hur lite inflytande som kvinnor har. Också nu inför EU valet är situationen kritisk. Endast i sju av 27 länder finns kvinnor på topp placeringar på de respektive vallistorna och flera länder har inga kvinnliga kandidater alls. I dagsläget utgör kvinnorna endast en tredjedel av Europaparlamentet och representationen i de andra institutionerna är ännu lägre. I EU ledarnas familjefoton är det endast Angela Merkel som sticker ut. Och om vi som är politiker inte engagerar oss och väljer att lyfta dessa frågor för att tillsammans med civilsamhället genomföra förändringar, vem skall göra det då? Idag så var vi i Sundsvall, men egentligen behövs sådana insatser överallt.

3 kommentarer:

  1. Klokt sagt och klokt tänkt!! Trots att jag är man ser jag också problemen dels med en överrepresentation av oss män i olika sammanhang, inte minst inom politik, industri, näringsliv, bankvärld m.fl. ställen. Vi män måste kunna ta några steg tillbaka och begrunda vilka konsekvenser en sådan här dominans får. De flesta av oss män är inte monster, men vi har saker och ting som vi måste ta och begrunda rejält, lika väl som kvinnor måste det. Att kvinnor misshandlas, hotas, trakasseras, våldtas, hånas och förnedras och även dödas på olika sätt är INTE acceptabelt!!!!

    Här måste vi män ta ett ansvar för vilka värderingar vi vill stå för, vilken kvinnosyn vi har, vilken syn på maktstrukturer med mera. För en del män är ett ord som feminism ett rött skynke. Varför det? Jag som man känner mig inte hotad av kvinnor, och jag samarbetar ofta med kvinnor som står upp för sin rätt.

    Om jag ska säga något negativt om er kvinnor är det i så fall att många kvinnor inte förstår godhet hos män, att många kvinnor även uppmuntrar ett negativt beteende hos pojkar och män, liksom en grov och/eller Casanova-aktig form av manlighet. Vilken typ av män är det som många kvinnor väljer och uppmuntrar? Fundera på det. Alla vill kunna känna sig accepterade och älskade, alla vill få sin beskärda del av kärlek och utlopp för sin sexualitet. Här får kvinnor tänka till rejält. Vilken typ av värderingar och beteenden uppmuntrar flickor och kvinnor hos killar och män? Är det de bra och trevliga killarna som uppmuntras? Vilken typ av tankar och beteenden ger vi dessutom pojkar och flickor när vi uppfostrar dem, även mödrarna?

    Jag kan inte ta på mig ett ansvar eller en skuld för alla män, men jag kan däremot göra min del till vad gäller att bidra till en sundare människosyn, en sund kärlek till kvinnor generellt, liksom en särskild och sund kärlek till den som står mig närmast.

    När jag som man begrundar min egen manlighet och kvinnosyn försöker jag se på detta såväl i stort som i smått. Vad kan jag ta fasta på och vad kan jag utveckla? Vad innebär det att vara en bra man? Att hoppa runt i sänghalmen med 10, 20 eller 100 kvinnor? Att kalla kvinnor som jag inte gillar för "hora", eller opponera mig när jag får kvinnliga chefer till exempel? Mitt svar är nej!!! Det är inte någon vettig manlighet.

    Om jag ska kunna se mig själv i spegeln, leva med mig själv och försöka vidareutveckla min egen manlighet, samtidigt som jag försöker påverka samhället runt omkring mig måste jag visa på vägar mot en samhällssyn, kvinnosyn och manlighet som inte innefattar ojämlikhet mellan könen, våldtäkter, bordellbesök, knarkande, kvinnomisshandel, pedofilangrepp eller en allmän krass nedlåtande attityd mot kvinnor. Ni vill ju bara få vara dem ni är och åtnjuta era medmänskliga rättigheter som borde vara självklara. Vi män är inga monster, lika lite som ni kvinnor är det. Kvinnor och män är födda till att vandra på samma jord, vi andas samma luft och läggs till sist i samma jord. Då borde vi också ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön.
    Anders Moberg.

    SvaraRadera
  2. Usch feminister, ni är inte riktigt kloka med era tankesätt.

    SvaraRadera
  3. Jaså, är vi inte kloka, Forgnet? Sedan när är det fel att koppla in det sunda förnuftet? Jag vågar dessutom säga vem jag är? Har du mod nog att stå för vem du är utan att gömma dig bakom ett alterego? Adina har helt rätt i att kämpa för det hon gör. Det tycker jag även som man, och är stolt över det!!
    Anders Moberg.

    SvaraRadera