Föga förvånande jämfördes därför det tyska systemet, med registrerade prostituerade som betalar skatt, med det svenska, där det är ett brott att köpa men inte sälja sex. Enligt författaren själv och Maria Abrahamsson på SVD, har prostituerade i Sverige det svårt, även om de själva väljer detta yrke, eftersom de inte innefattas av socialförsäkrings systemet, samt att deras kunder blir kriminella om de anlitar dem. Från Tyskland visades därför ett klipp från ett prostitutionshus där en prostituerad kvinna, av icke tyskt påbrå, berättade om tryggheten i det tyska systemet.
Märkligt nog hade denna kvinna, precis som många före henne, valt att varken visa ansiktet i reportaget (trots att panelen hävdade att prositution i Tyskland inte var stigmatiserat) eller hellre berätta för sin familj om sitt "jobb". Hur motsägelsefullt är inte detta? Om synen i Tyskland är att prostitution bara är vilket jobb som helst, varför gömma sig? Och om jobbet är så trevligt och säkert, varför behövs muskulösa vakter utanför rummen?
Man hävdade att det visst fanns många prostituerade (se bara på Tyskland) som gjorde detta frivilligt och att man skulle sluta bekämpa dessa och inte blanda ihop deras verksamhet med människohandel. Att tala om frivilligheten i prostitutionen skulle jag kunna debattera om i timmar, men det var tur att en kvinna från prostitutionsenheten i Stockholm, nämnde allt det som jag upprörd hade börjat säga hemma i Tv-soffan. Hon hade i sitt yrke träffat över 1000 prostituerade och det var enbart de som befann sig i prostitutionen som sa att "det var deras val och helt ok". Av de som hade lämnat (ca 500st) var det ingen som kunde hävda samma sak.
Nu tror jag inte att detta alltid är svart eller vitt, och det finns säkert kvinnor som av olika skäl väljer att sälja sin kropp under en viss tid. Det som enligt mig är viktigare är att se på vad som gjort att hon kände att det var den enda utvägen.
Sedan undrar jag också varför man i frivillighetsdebatter utelämnar att de flesta prostituerade faktiskt inte är frivilliga och att många måste finna sig i att deras kroppar utnyttjas av tiotals män varje dag. Ska vi som lagstiftare inte välja att skydda den majoriteten? Och här talar vi inte ens om de upp mot fyra miljoner kvinnor och barn som hålls som sexslavar av människohandlare runtom i världen. Hur kan man fortfarande idag, trots tydliga bevis på motsatsen, hävda att en öppen och tillåtande prostitutionsmarknad inte hjälper människohandeln att frodas? Om människor får en acceptans för att kvinnors kroppar kan säljas och köpas likt vilken vara som helst kommer detta bara att öka problemen.
Och hur kan man ens komma på tanken att kvinnan som blir uttittat i ett fönster, pekat på, förhandlat om, köpt och sedan använt för alla möjliga sortens sex upplever frihet, livskvalité, trygghet? Se bara på bilden.
Vill vi verkligen leva i ett sådant samhälle?
Inlägg
Vart enda ord är sant. Jag skriver under på vartenda ord. Kampen med att bearbeta de cyniska och knepiga attityderna hos både män och kvinnor måste gå vidare. Vi har alla ett ansvar att ta.
SvaraRaderaAnders M.
Du har helt rätt. Jag skriver under på vartenda ord. Kampen mot de knepiga attityderna måste gå vidare. Vi har alla ett ansvar att ta.
SvaraRaderaAnders
en kommentar som kom in till min mail:
SvaraRadera"Jag kan bara hålla med föregående skribent, helt rätt! Hur kan man säga att det inte är stigmatiserande samtidigt som offrets identitet inte får röjas? Man undrar hur många av dessa prostitutionsförspråkare som skulle acceptera att deras egen mor, syster eller dotter utnyttjades i sexindustrin. Jennifer"
Vad säger du om livejasmin då, tror du att dessa personer är tvingade, eller tror du att de har sökt jobbet frivilligt? Och fortsätter frivilligt? Hur stor andel tror du jobbar hemifrån? Angående prostitutionen: Hur definierar du frivillighet respektive ofrivillighet, och varifrån har du fått siffran att merparten som säljer sex inte gör det frivilligt utan är sexslavar?
SvaraRaderaHej Mats,
SvaraRaderaJag tror inte att "tvånget" alltid måste komma från en person, det är mycket mer komplicerad än det. Det finns många kvinnor som av olika omständigheter/upplevelser mm känner sig "tvingade" att ge sig in i prositutionen. Där, även om kvinnorna säger sig göra det av "fri vilja" tror inte jag att det verkligen är det. Sedan bestrider jag inte att det finns en liten del kvinnor som verkligen går in i prostitution frivilligt, men som inte kanske alltid är förberedda på hur detta kommer att vara i verkligheten. Jag tror att många tyvärr har en något romantiserad bild av prostitution när verkligheten egentligen är mycket råare, våldsam och falsk. Sedan kan man också ställa sig frågan varför det aldrig finns utsagor från förre detta prostituerade som berättar om jobbets förträfflighet utan bara från sådana som är mitt uppe i det. Att sedan den "frivilliga" bråkdelen av prostituerade används en ursäkt för män som vill legitimera sina "köp" även när det handlar om kvinnor som inte gör det frivilligt är verkligen beklagansvärt.